Visar inlägg med etikett Cabochard. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Cabochard. Visa alla inlägg

måndag 18 april 2016

Etat Libre D'Orange - Rien

Picture: Medival construction site.
Villard de Honnecourt, drawing of a buttress at Reims,
in his album of drawings, ca 1230 - 35. Bibliotheque Nationale

The name of Etat Libre D'Oranges Rien is an understatement to said at least. But that is on the other hand not surprising as it comes to this controventional perfumhouse, at least when it comes to the it's earlier releases. Rien is on of those earlier creations and it is executed by the famous Givaudan perfumer Antoine Lie. About the story behind and the perfumers inspiration of retro perfumes blended in a contemporary style and taken all the restrictions of rawmaterial in consideration that has ruined many of the great classics when reformulated, read the initiated review of Rien at Bois de Jasmin. Rien is one of these "complicated" cult fragrances, analyzed in almost it's every part in different parfumeblogs and forum and here is my version of it: The formula of Rien reviewed is the original, it's said to has been reworked to a softer version in 2014.

The perfume Rien is anything but "rien", instead it is very "très" as very much is going on in this blend. It starts by a very strong and almost overly harsh construction site note that I genreally like. But in Rien it's on the verge of being too much of that particular wet, putty, gritty and slight sweaty note. This note is also present but in a subtler and more pleasant way in Etros Messe de Minuit. There also a note of a tick, almost smokey and dry leather, as in a rough and heavy leather coat. As Rien is a very strong and potent blend one have to be very careful upon application. When sampling and wore a full sprits from the sample on the right arm and a half sprits on the left, I felt a difference in the scent. It smelled much better on the left, lower dose, hand, not as sharp and compact as on the right. But in the stronger concentration there on the other hand are some interesting animalic notes glimpse. As the first, strong blast tunes down, the fragrance turns into a pale pink almost withering rose backed up by a gentle cumminnote, musk and cold green whiffs that resembles geranium. This stage is slight powdery. The blend for a while gets even more dry to my nose and in this stage there is traces that reminds me of Aromatics Elixir by Clinique. But AE is a louder interpretation of the rose, geranium, moss and also distinguish the individual notes more apparently than in Rien, which notes seems to be more mixed together. In the basenotes there are also aimalic notes that is not as distinct in AE. There is an almost animalic furry note among the basenotes together with a distinct musknote and the powdery pale rose that remains subtle. In the middle and basenotes there are many similarities with the beautiful rose-musk combo in Musc Nomade by Annick Goutal and sometimes I'm almost thinking I'm wearing the latter even if MN is more refined and elegant in it's appearance. In the latest stage of the basenotes the rough leather from the earlier stages of Rien returns, but now it seems to be better in balance with the sourrunding notes than in the beginning.

Expect from the almost off-putting opening and topnotes of Rien, the perfume evokes just the right feeling of retroperfumes foremost in the leathery chypre style as Robert Piguet Bandit, Estee Lauder Azureé and Parfumes Grès Cabochard. But also as mentioned above, of a modern musky classic as Musc Nomade.

Rien is an interesting frag where a lot is going on during it's dry down and there is no risk of losing interest. Even the picky Mr Parfumista gives compliments when I wear Rien, which is strange as he often complians about strong aldehydic scents beeing too "old man/womanlike"on me. But Rien is dry, with almost no sweetness in it and Mr Parfumista is appreciating dry-wood perfumes for himself.  Rien is a must try for retro perfumelovers. I can't say it's officefriendly, not in it's initial stage anyway. This "offending" stage on the other hand dries down during the journy to work and when entering the office, the more pleasant middlenotes have appeared.

Rating: 5

Notes: Aldehydes, cummin, leather, iris, amber, patchouli, moss, incense, rose, pepper, styrax

tisdag 24 december 2013

The fragrance of Christmas Eve

Picture: Winterroses. 2013 is a warm winter
without (almost) any snow so far.
Photo: Mr Parfumista
Time for the regular Christmas Eve post:. Scent of Christmas Eve 2013 is the retrostyled, furry, herbal, ambery, beauty Quintaesensia created by Ramòn Monegal. I'll review Quintaesencia tomorrow.
Below is the updated list of the fragrances I've worn the last then Christmas Eves:

2012: Nothing, knocked down by the worst flu in ten years+.
2011: Betrothal, Grossmith (classic, light and exquisite florals)
2010: Cuir Mauresque, Serge Lutens (saddle leather, orangeblossom, jasmine, spices)
2009: Tribute Attar, Amouage (dark leather, smoke, oud, excellent spices)
2008: Incense rosé, Andy Tauer (rose, mandarine, cardamom, myrrh cedar, incense)
2007: Ambre Russe, Parfum d'Empires (boozy amber, the, wood, oriental)
2006: Jil Sander 4, Jil Sander (dark, overripe fruits, white almost withering flowers, oriental spices)
2005: Nuit de Noël, Caron (dusky, retro flowers, moss and a furry note)
2004: Cabochard,  Parfums Grès (leathery chypre, harsh green notes and retro flowers)
2003: Fracas Robert Piguet (the ultimate classic grand tubereuse)

I wish all of you a Great Christmas and as I'm very curious to know what you are wearing for Christmas, feel free to leave a comment.

Edit at Christmas Eve: Mr Parfumistas SOTD is the incredible Chypre Mousse from Oriza L.Legrand. A perfect match to this rainy and green Christmas (green lawns and roses outside).

lördag 29 juni 2013

Fragrance(s) of the week (26-27) 2013 - Geeky

Photo: Parfumista (c)
One of my favorite perfumerelated occupations is side-by-side testings on different themes,.For example perfumes that I think are quite similar, when testing them one on each arm, in most cases the differences are bigger than what I have percived from smelling the fragrances separately. Another interesting exercise is to test different strenghts (perfume, Edp, Edt) which  also are more or less different formulas of the same fragrances. The most intriguing test is to compare formulations from different decades to find out how a fragrance has evolved from reformulations over the years. Such thrilling exercise are waiting this summer. Last week, on the monthly perfumelunch exhanging samples with  Fragrantfanatic, I recieved some interesting vintagesamples from FF:s bargain on Tradera (swedish E-bay). Now I looking forward to compare the Madame Rochas EDC (70s) with the Madame Rochas Pdt (80s?) and current Madame Rochas Edt I have. Also the Grés Cabochard Edt is very interesting, the sample I received from the 70s to the Edt version I have from the late 90s. I know that the current forumla is pale compared to the late 90s formula, if the difference is that big also between the 90s and 70s formula, than the 70s must be impressive!

lördag 24 december 2011

Julaftonsdoften 2011

Bild: Novemberros  Foto: Herr Parfumista (c)

Dags för det traditionsenliga inlägget om Juaftonsdoften. I år har vädret anpassat sig så väl till det prov jag sedan länge tänkt testa just på julafton, nämligen Grossmiths Betrothal. Betrothal är klassiskt blommig parfym vars första version skapades till prinsessan May (Mary) till hennes bröllop med den blivande Georg V. Alltså inte direkt en doft som man förknippar med julafton men i år är det trots allt en i det närmaste grön julafton. Återkommer till Betrothal när jag samlat intryck av denna nyligen applicerade kreation.
Så till historiken, en tillbakablick på mitt doftval åtta julaftnar ser ut så här:
2010: Cuir Mauresque, Serge Lutens (läder, apelsinblomma, jasmin, kryddor)
2009: Tribute Attar, Amouage (läder, rök, oud, utsökta kryddor)
2008: Incense rosé, Andy Tauer (ros, mandarin, kardemumma, myrra ceder- och rökrlseträ)
2007: Ambre Russe, Parfum d'Empires (spritigt ambrerande, träiga, oriental)
2006: Jil Sander 4, Jil Sander (mörka, övermogna frukter, vita blommor och kryddor på orientalisk bas)
2005: Nuit de Nöel, Caron (dovt blommig chypre med trä och pälston)
2004: Cabochard,  Parfums Grès (lädrig chypre med kärvt grönt och viss blommighet)
2003: Fracas, Robert Piguet (drottningen av tuberos, sinnebilden för den stora vitblommiga parfymen)
Sammantaget hittills alltså lädrigt, orientaliskt eller tunga blommor. Alltså helt rätt med ett avsteg från det gängse mönstret i år.
Så till den traditionella julenkäten: Vilken doft valde du på julafton och varför?
Sist men inte minst tillönskas alla Parfymnördar en riktigt God och doftrik Jul!

fredag 15 april 2011

Passande klassiker 4 (4)

Foto: Parfumista (c)

Ursprungligen publicerat på min tidigare blogg "Parfumistans blogg" på Damerns Världs hemsida i januari 2008.

Så till det trevliga: Nedan ett urval klassiker som passar mig bra (vissa superbt) och som jag alltid trivs i.

Angel (Mugler) Högre makter har varit nådiga! Jag har turen att passa i Angel. Det är så härligt att få krypa in i Angels värme en gråkall dag om vintern.
Coco (Chanel) Har skördat mycket beröm i denna barockinspirerade skönhet. Tankarna går till päls, broderier på silkessammet och stora juveler. Också en vinterfavorit.
Fracas (Piguet) Tuberosernas drottning, ett andra skinn på mig. Föregångaren till moderna tuberosedofer som Carnal Flower och Tubèrose Criminelle. Fast Fracas är minst lika modern, den är tidlös!
Poison (Dior) Denna giftiga, fantasifulla kryddigt fruktiga oriental passar mig bra året om. Diorbasen slår aldrig fel.
Parfum d’Peau (Montana) Den här är svår precis som Fracas. På mig ingår den en slags kemisk förening med huden och övergår i en ny dimension. Har man turen att passa i den är den, liksom Fracas, gudomlig Parfum d’Peau är en stor, varm men ändå kylig, blommig, lätt lädrig, åttiotalschypre.
Cabochard (Grès) Denna höga, träigt lädriga chypre känns ren och befriande i dagens fruktigt blommiga doftdjungel. Maskulin och befälstagande.
Eau d'Hermès (Hermès) Denna kryddiga Eau vinner i längden. Den är alltid rätt och elegant. Som en Hermèsscarf.

Vilka är dina klassiska pärlor?

Kommentar 2011: Måste bara ha Parfum d'Peau någon dag. Herr Parfumista tjatar ofta om den.

fredag 24 december 2010

Julaftonsdoften 2010


Foto: Herr Parfumista (c)

Ännu en fin, snöig och vit julafton. Bara väl kallt. Alltså egentligen gjutet för en riktig oriental som förra årets Tribute Attar. Men i år kände jag mig rätt velig, så lång och sträng som den här vintern verkar bli så blir det tråkigt att bara köra oriental/gourmand/tunga blommor. Så jag var öppen för i stort sett alla doftfamiljer i morse, utom lätt citrus och aqua. Det hela slutade med en (tycker jag) ren läderdoft, Serge Lutens Cuir Mauresque. Med sin moriska inspiration med läder som känns som insmort med kryddor, diskret jasmin och apelsinblomma värmer den fint en kall julafton som den här. Det blir med sin torrhet och värme en kompromiss , den har något som påminner om en oriental värmen men inte sötman perfekt för jul.

Så till historiken, en tillbakablick på mitt doftval sju julaftnar ser ut så här:
2009: Tribute Attar, Amouage (läder, rök, oud, utsökta kryddor)
2008: Incense rosé, Andy Tauer (ros, mandarin, kardemumma, myrra ceder- och rökrlseträ)
2007: Ambre Russe, Parfum d'Empire (spritigt ambrerande, träig, oriental)
2006: Jil Sander 4, Jil Sander (mörka, övermogna frukter, vita blommor och kryddor på orientalisk bas)
2005: Nuit de Nöel, Caron (dovt blommig chypre med trä och pälston)
2004: Cabochard,  Parfums Grès (lädrig chypre med kärvt grönt och viss blommighet)
2003: Fracas, Robert Piguet (drottningen av tuberous, sinnebilden för den stora vitblommiga parfymen)

Så en liten enkät:
Vilken doft valde du till julafton? Varför?

Och sist men inte minst:

En riktigt God Jul alla parfymälskare, och alla andra (om nu andra går in på en sådan här nördig blogg)!

onsdag 8 december 2010

Juldofter - Alla möjliga

Så ett uppsamlingsheat från olika doftfamiljer, en lista dofter som jag känner för inför jul:

Prada (Prada): Av någon anledning är jag just nu väldigt sugen på Pradas "clean-patchoulli" tunga doft. Dess värme och täthet passar utmärkt mörka vinterdagar. Elegant och modern. Tillhör i och för sig inte de rena orientalerna utan den träigt orientaliska familjen men den får ändå komma med här.

Infusion d'Oranger (Prada): Som motvikt till gråheten och mörkret är jag inne i en liten apelsinblommeperiod. Läsaren Anna fick in mig på spåret för ett par veckor sedan när hon nämnde att hon bar I d'O. Den passar bra även med sin typiska tvålighet - associationer till det traditionella julbadet.

Lux (Mona di Orio): Inte en citrusdoft nu också tänker den tålmodige läsaren. Men Lux är en mörk, marmeladig (engelsk marmelad) citrus som kommer bättre till sin rätt på vintern. Den har mycket kropp (för att använda vintermer) och är inte transparant och colognelik som den "normala" citrusdoften.

Stella (Stella McCarteny): Denna mörka, melankoliska, victorianska ros passar bra att slappna av med tillsammans med en brittisk kostymfilm under den lugna juldagen.
Cabochard (Grès): En klassisk läderchypre är väl inte precis särskilt mysig och julig. Men en julafton med grått och småregnigt väder för ganska många år sedan (i början av milleniet) bara kände jag att den passade.

No 19 (Chanel): Grönt är skönt som motvikt till alla Tusen och en natt inspirerade dofter som man gärna använder runt jul. No 19 har vid sidan om iris också en hyacintig och lökväxtaktig not som passar utmärkt till julen.

Ska bli intressant och se vad det i praktiken blir för dofter som drar den här julen. Vem vet det kanske blir en jul i citrusens tecken : ). Det är bland annat det som är så fascinerande med parfym, man vet aldrig vad som lockar vid ett visst tillfälle och i en viss situtation. Och ibland är det just något helt oförutsägbart.